Bakgrund
Viktor Vasnetsov, Apokalypsens ryttare, detalj

Nuläge | Planetära Gränser | Koldioxidbudget | Befolkningsutveckling | Lösningar | Framtidsberättelser

Nuläge

“Svenskarnas levnadssätt är inte hållbart. I Sverige jobbar företag, organisationer och andra för en hållbar framtid, men vår konsumtion sträcker sig långt utanför landets gränser. Svenskarnas konsumtion 2015 gav upphov till nästan 11 ton växthusgaser per person. För att nå Parisavtalets ambition om att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader sedan industrialismens början, måste varje persons utsläpp komma ner under ett ton per år innan 2050, för att därefter fortsätta att minska. Samma mönster ser vi vad gäller användning av mark. År 2011 krävde den svenska konsumtionen 3,5 globala hektar per person, drygt det dubbla jämfört med de 1,2 hektar per person som vi behöver komma ner till senast år 2050 om vi ska hålla oss inom jordens tillgängliga biokapacitet (det vill säga mängden produktiv mark och vattenareal). Detta betyder att svenskarnas levnadssätt ligger på en nivå som är långt ifrån hållbar.” – Framtider bortom BNP-tillväxt: Slutrapport från forskningsprogrammet ’Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande’

Sveriges miljömål består av “ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.”

I Naturvårdsverkets senaste rapport som följde upp miljömålsarbetet på djupet konstateras att Sverige är på väg att uppnå endast 1 av de 16 miljökvalitetsmålen, och därmed inte generationsmålet.


Planetära gränser

De så kallade planetära gränserna visar en omfattande bild av den globala ekonomins påverkan på biosfären och möjligheterna till fortsatt mänsklig existens. Gränserna visar på fler hållbarhetsutmaningar än de som är direkt kopplade till klimatförändringarna, till exempel i förhållande till hur samhället använder färskvatten och hotar den biologiska mångfalden.

De planetära gränserna är: Ozonskikt, Partiklar i atmosfären, Havsförsurning, Flöden av kväve och fosfor, Färskvattenanvändning, Landanvändning, Biologisk mångfald, Klimatförändring och Nyskapade Ämnen (t.ex. plast). Konceptet planetära gränser beskrevs först 2009, och utvecklades vidare i en artikel i Science 2015


Koldioxidbudget och klimatförändringar

Koldioxidberäkningar i Framtidslands scenarier är baserade på en rapport från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC om 1.5C-målet. Där anges en kvarvarande “budget” av koldioxid som kan släppas ut i atmosfären till 580Gt, om chansen att hålla den globala uppvärmningen till under 1.5 grader ska vara 50%.  Rapporten är från 2018 och sedan dess har ungefär 42 Gt per år släppts ut ytterligare, så knappt 500 Gt återstår.

Det är detta som världen kom överens om i samband med Paris-avtalet 2016. Men även med den framgången så kommer temperaturökningen att prägla världen i våra scenarier. Även i den världen kan vi förvänta oss havsnivåhöjningar, fler stormar och andra typer av extremväder och stora förändringar i till exempel regnmönster över världen. IPCC sammanfattar sina projektioner av hur en sån värld skulle kunna se ut i rapporten.

Mer läsning om koldioxidbudget finns på Dagens Nyheters Klimatet Just Nu DN använder sig av samma rapport som Framtidsland för sin beräkning av koldioxidbudget, men använder en budget som skulle ge mänskligheten 67% chans att klara 1.5 grader, istället för fifty-fifty, därför är siffrorna lägre. En annan källa till information om koldioxidbudget är Global Carbon Project.

Idén om en koldioxidbudget ligger till grund för tanken om Carbon Law, en tumregel att om globala koldioxidutsläpp halveras varje decennium så kommer vi kunna nå fram till de klimatmål som världens länder kommit överens om. Carbon Law-tanken lanserades av bland andra professor Johan Rockström, vars sommar- och vinterprat på Sveriges Radio har bra information om hur vi kan tänka kring klimatförändringarna.


Befolkningsutveckling

Framtidslands scenarier grundar sig i FN:s prognoser för den globala befolkningsutvecklingen. Prognosen som används är från 2019 ( innan corona-pandemin) och pekar på en befolkningstillväxt som saktar ned under århundradet. Medelvärdet för prognosen är en global befolkning på knappt 11 miljarder människor år 2100, en befolkning som vid den tiden växer långsamt eller till och med minskar.

Läs mer på www.unpopulation.org


Lösningar

Scenarierna i Framtidsland bygger på lösningar som redan finns eller som är nära att finnas. Många miljö- och forskningsorganisationer gör sammanställningar av tillgängliga lösningar på hållbarhetsutmaningar:

En bra källa på svenska som samlar lösningar och beskriver den tekniska utvecklingen som sker inom en rad miljöområden är Rebecka Carlssons bok Exponentiell Klimatomställning.

Project Drawdown, ett samarbete mellan hundratals forskare och experter, har gjort en sammanställning av lösningar för att hålla världen inom 2-gradersmålet och 1,5-gradersmålet.

Seeds of a Good Anthropocene, som är ett samarbete mellan Kanadensiska McGill University, Sydafrikanska Stellenbosch University och Svenska Stockholm Resilience Centre är ett annat projekt som löpande samlar exempel på hållbara verksamheter runtom i världen.

Exponential Roadmap visar ännu fler idéer som kan hjälpa mänskligheten halvera klimatutsläpp varje decennium, enligt principen om Carbon Law. Här hittas lösningar som finns redo idag och kan halvera utsläpp inom energi, transport, industri, jordbruk, byggnader och matkonsumtion.

Alla lösningar behöver inte vara nya, Julia Watsons bok Lo-TEK. Design by radical indigenism samlar teknik som fungerat runtom i världen i hundratals år.


Framtidsberättelser

Framtidslands utgångspunkt är att om vi människor kan föreställa oss framtiden blir det lättare för oss att agera för att skapa, eller undvika, den. Framtidslands scenarier grundar sig i några av de frågeställningar och utmaningar som miljö- och klimatforskningen pekar ut, bygger vidare på strömningar som finns inom miljörörelsen, och visar en del av de lösningar som redan finns eller snart skulle kunna finnas. 

Forskning om relevansen hos framtidsberättelser görs bland annat av Framtidslands Alexandra Nikoleris och Elina Eriksson:

Alexandra Nikoleris On the role of envisioned futures in sustainability transitions
Elina Eriksson Exploring Lost and Found in Future Images of Energy Transitions: Towards a Bridging practice of Provoking and Affirming Design.

Se också till exempel Wyborn et al. Imagining transformative biodiversity futures

Framtidsberättelser i forskning och policyarbete

Många forskningsinstitut och offentliga institutioner, inte minst FN:s klimatpanel IPCC,  tar fram framtidsscenarier att ha som utgångspunkt för sitt arbete. Några scenarier som inspirerat Framtidsland finns nedan, andra står i våra scenarier.

I artikeln The roads ahead: Narratives for shared socioeconomic pathways describing world futures in the 21st century beskriver artikelförfattarna (O’Neill mfl.) fem tänkbara scenarier för hur världen kan utvecklas fram till slutet av detta århundrade. Framtidslands scenarier befinner sig alla i artikelns mest optimistiska framtid SSP1 – Sustainability. Globala överenskommelser och gemensamma värderingar som prioriterar miljö och jämlikhet har fått stort genomslag och sakta men säkert har världen gått mot en hållbar utveckling. Människor är välutbildade, befolkningsökningen har avstannat och teknologin utvecklas snabbt. 

Ett projekt som också finansierades av Formas och tog fram fyra framtidsscenarier för värld utan fokus på BNP-tillväxt. Bortom BNP-tillväxt

Fyra scenarier för världshaven, skapade av Andrew Merrie och snyggt illustrerade av Simon Stålehag. Radical Ocean Futures

Ett framtidsscenario från Rethink.earth, som drivs av Stockholm Resilience Centre med stöd från SIDA. Resilient Future 2050

I Rapporten Global Trends 2030: Alternative Worlds beskriver amerikanska National Intelligence Council vilka megatrender de ser som viktigast de närmaste tio åren.

Framtidsberättelser i litteratur och kultur

Det finns massor med skönlitteratur om framtiden, framförallt inom science fiction. Några böcker och berättelser som inspirerat Framtidsland finns här nedan, andra står i våra scenarier.

Flight Behaviour, av Barbara Kingsolver

The Ministry for the Future, av Kim Stanley Robinson

Walkaway, av Cory Doctorow

Kartan över oss. Görs av Riksteatern med konstnärlig ledning från Lisa Färnström, Joakim Rindå och Hampus Norén.